Hur tolkar ni begreppet ’vetenskaplig grund’ i er kommun? Vad betyder det för förvaltningen och skolor/förskolor?
För oss i Helsingborgs stads skolor innebär skola på vetenskaplig grund att planera verksamheten utifrån relevanta forskningsresultat och att ha ett vetenskapligt förhållningssätt i våra utvecklingsprocesser. I praktiken innebär det att ha ett kritiskt förhållningssätt vid val av metoder och arbetssätt. Det innebär också att använda adekvata metoder vid uppföljningar av arbetet för att förstå hur det påverkar barnens, elevernas och lärarnas lärande.
Ge exempel på konkreta aktiviteter på hur er kommun arbetar med skola på vetenskaplig grund.
På förvaltningsnivå samarbetar vi för att stödja våra förskolor och skolor att arbeta på vetenskaplig grund. Vi har två kommunlektorer som har just detta som sitt huvuduppdrag. De ger stöd i att tolka och översätta forskningsresultat, i att göra analyser baserade på faktiska och relevant data och i att organisera för utveckling på vetenskaplig grund. De bedriver också studier tillsammans med verksamheten. Ofta genomförs dessa studier i samverkan med lärosäten. Exempelvis genomförs just nu, utifrån behovsanalyser gjorda på Avdelningen för flerspråkighet, en aktionsforskningsstudie med syfte att utveckla samarbetet mellan studiehandledare och ämneslärare för att tillgodose elevers behov av stöd. En annan studie, som har publicerats nu i oktober startade i lärares nyfikenhet att undersöka effekten av fysisk aktivitet för elevers koncentration och arbetsminne. Bedömning, motivation, kollegial feedback och ledarhandlingar för skolutveckling är andra områden vi försöker förstå och utveckla genom egen forskning.
Resultaten från studierna används för att i dialog med verksamheterna förbättra förutsättningarna för barnens och elevernas lärande. Hur det går till i praktiken varierar. Vi har exempelvis genomfört en studie om skillnader i betygsättning mellan lärare. Ett av huvudresultaten pekar på oväntat låg överensstämmelse i betygsättning, vilket väcker frågan om pålitlighet i betygsättningen. Resultatet behandlas i samtal med verksamhetschefer och rektorer på gemensamma chefsmöten samt med lärare på gemensamma sambedömningsträffar. Ett första steg i arbetet för förbättrade praktiker är att bli medveten om vad som faktiskt försiggår.
Utöver dessa exempel på aktiviteter utprovar vi nya modeller för samverkan mellan profession och akademi. Det gör vi via ULF. En modell tillhandahålls av Kristianstad Högskola genom deras plattform ”Lärande i samverkan”. En annan är en nätverksmodell som leds av Malmö Universitet.
Från vänster till höger: Andreia Balan lektor, Tony Mufic utbildningsdirektör, Jaana Nehez lektor – Helsingborgs stad
Vilka effekter har arbete med skola på vetenskaplig grund gett? Hur främjar detta arbete skolan och förskolans utveckling i er kommun?
Vi ser en ökad medvetenhet om vad det innebär att arbeta enligt ett vetenskapligt förhållningssätt på alla nivåer i organisationen. Skolledare visar på insikter om att basera sitt arbete på djupare analyser, för att kunna göra rätt prioriteringar när det gäller beslut om utvecklingsområden. Den ökade medvetenheten växer fram genom faktiskt användande av vetenskapliga metoder och via medverkan i forsknings- och utvecklingsarbeten som är relevanta för verksamheten.
Vi ser även en annan beredskap för att granska sin egen praktik och på att mäta effekter. Skolor som deltagit i flera studier har fått en ökad medvetenhet om hur de behöver rigga utvecklingsinsatser och vilka metoder de kan använda för att samla underlag för att så småningom kunna säga något om hur de påverkar barnens och elevernas lärande. Uppläggen förändras; vi baserar i högre grad våra beslut på vad vi vet snarare än på vad vi tror. När det gäller studierna är det kort väg från prövande till utvecklande; när lärarna har medverkat i interventioner eller genomfört aktioner i undervisningen eller i det kollegiala lärandet har de gjort erfarenheter som de kan omsätta i sina undervisningspraktiker eller utvecklingspraktiker.
Bilder: Helsingborgs stad och Pixabay.com
